tisdag 22 september 2015

Troschock och ketchupeffekt.

Under lång tid har jag tittat avundsjukt åt de trosor som jag sett andra bloggare sy och efter en lång startsträcka på typ ett år eller så gjorde jag i somras slag i saken och prövade att sy egna.
Mönstret konstruerade jag själv, genom att klippa sönder ett par bekväma men uttjänta trosor och rita av. Sedan sydde jag ett provpar, som faktiskt blev bättre än jag vågat hoppas på, och efter bara någon mindre justering av provmodellen och mönstret tror jag att jag redan kommit fram till det, för mig, ultimata trosmönstret. Ni får dock nöja er med att se dem utan mig i, några rumpbilder känner jag inte för att visa.


Som det så ofta blir, åtminstone för mig, tog det alltså extremt lång tid att komma till skott med det här projektet, men när jag väl började kickade ketchupeffekten in, och nu har jag sytt närmare 15 par (och följaktligen rensat ut rejält i troslådan). Tyvärr blev bilderna jag tog på alla trosorna ganska mörka och dåliga, men de flesta par jag sytt är alltså olika. Tygerna är en blandning av restbitar, sådant jag hade hemma och nyköp. Jag har lärt mig att 40 cm på full bredd räcker till två par trosor, förutsatt att det är ett mönster som går att "vända upp och ner", så att man kan lägga mönsterdelarna åt olika håll för att få så lite spill som möjligt. En annan lärdom är att vikresår är det smidigaste och lättaste att få snyggt (har provat "enkel" spetsresår på ett av paren också, men det blev inte lika bra). Ytterligare ett alternativ skulle ju vara att sy resårkanaler, men det har jag inte provat ännu.
Väldigt rolig och användbar sömnad är det i alla fall! Förutom att de är hemskt sköna är det kul med vetskapen om att man har snygga egensydda trosor på sig. Det kommer att bli ännu fler; jag behöver ju enfärgade också, som funkar bättre under landstingets rätt genomskinliga vita brallor som jag tillbringar en stor del av arbetstiden i.

söndag 13 september 2015

Rester och tester.

Jag har rensat lite i mitt tygskåp senaste tiden. Vid sådana rensningar brukar alltid diverse påbörjade eller påtänkta projekt dyka upp, jämte tygrester som jag knappt minns varför jag sparat på.
Bland annat hittade jag ett par babyleggings, som jag köpt på second hand för några kronor för att använda som mönster. Nu slog jag så att säga två flugor i en smäll - fixade det där mönstret och brukade några av tygsnuttarna till att sy två provpar. De grå och lila tygerna var rena stuvbitar, förutom mudden som suttit på en tröja som jag sytt byxor av tidigare. De randiga har varit tröjor.


Dessutom sydde jag två små mössor av det som återstod av en t-shirt, som jag för några år sedan sydde en mössa åt mig själv av. Här hade jag inget mönster, utan freestylade lite, så jag vet inte om de passar på ett bebishuvud, men förhoppningsvis.
Byxorna och mössorna har jag, tillsammans med dessa plagg, lämnat till en kvinna som samlar in kläder och saker till nyanlända flyktingbarn här i kommunen.

fredag 4 september 2015

Bokrecension: Sy barnens första garderob.

Nu i veckan utkom boken Sy barnens första garderob. Jag fick upp ögonen för författarna, Kerstin Hansson och Kina Larsson, på deras instagramkonto @sykompis för ett par månader sedan och blev genast sugen på boken, så jag var snabb att köpa den.


Författarna beskriver det på ett ungefär så att de skrivit den bok de själva saknade när de började sy till sina barn. Boken innehåller mönster på tröjor, byxor, klänningar, skjortor, jackor, kjolar, mössor och halsduk, ja, det mesta kort sagt. De flesta plaggen har roliga namn också. Några av mönstren går att variera i längd, så att samma mönster kan bli antingen topp eller klänning. Andra är kombinerbara med varandra, så att man kan välja vilken ärm man vill till sin tröja, kombinera ett byxmönster med fickan från ett par andra byxor etc. Jag har inte hunnit provsy något plagg, men det låter ju fiffigt i teorin. Det finns också några sidor med sytips och en ordlista. Vissa av plaggen finns i "livspussel-variant", d v s med tips som gör dem extra snabbsydda. Typ rulla upp ärmar och sy fast, istället för att sy muddar.


Det som fick mig intresserad av boken var dock inte i första hand mönstren, utan alla roliga detaljer. Nedan har jag fotat av några grejer ur boken som jag gillar. Idén med knappar i olika färger är ju inte ny, men olikfärgade knapphål har jag inte sett tidigare.
Det står på flera ställen i boken att författarna brukar trycka/måla egna mönster på tyg. Det hade varit roligt med lite fler beskrivningar och idéer kring det också, men man kan ju inte få allt här i världen.




Och på det allra sista uppslaget, just när man tror att det är slut på det roliga, dyker det upp ytterligare en beskrivning, som en liten smarrig efterrätt! Ett par vingar till gympaskorna fick bli det första mönstret att pröva ur boken. Det kan man väl komma undan med även i 36-årsåldern?


onsdag 2 september 2015

Color blocking.

Starkt inspirerad av nederländska märket Sloppop, vars grundare jag följer på instagram, har jag sytt en lång mysig tröja, eller om det är en klänning (jag får väl fråga Lilla A vad hon tycker...) till mig själv inför hösten.


I och för sig påbörjade jag framstycket redan i påskas, men sedan strandade det hela och den blev klar först nu. Framstycket är hoppusslat av olika bitar i gult, svart, turkos och mörkgrått och det mörkgrå går också igen på ena axeln. Bakstycket och den andra ärmen är enfärgade.


Mönstret är den gamla vanliga Grace Hoodie av Jenny Hellström, men rejält förlängd och omritad så att den är helt rak.


Ett tag funderade jag på att sätta luva på plagget, men sedan skippade jag det. Planen var att trycka ett enkelt mönster på den gröna delen också, men eftersom jag inte hittar mina textilfärger för tillfället så får det vänta lite. Kanske gör jag det senare, kanske inte. Hur som helst tror jag att det här kommer att bli en höstfavorit!


Alla bilderna i inlägget är tagna av min kompis Anna och som vanligt vet jag inte riktigt vad jag ska göra av mig själv framför kameran, så några knasbilder blir det oftast.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails